Jag är inte så insatt i politik och i ärlighetens namn inte så intresserad av att bli det heller. Vad handlar allt det här om, enkelt uttryckt?
Det är inte så lätt att ha koll. Med risk för att låta konspiratorisk verkar det ibland som om systemet är riggat för att försvåra insyn. Förenklat kan man säga så här:
Du kanske har hört någon gång att skolbarn betraktas som pengapåsar? Det låter ju inte särskilt humant men faktum är att systemet är uppbyggt just så att en skolas resurser bygger på antalet elever och den skolpeng som varje barn har med sig. Pengen är lika stor för varje elev inom samma kommun, oavsett vad eleven har för individuella behov. Systemet innebär att vissa barn är lönsamma medan andra olönsamma.
En fristående skola får lika stor peng per elev som en kommunal, intäkterna är alltså lika. Fristående skolor med vinstintresse (idéburna skolor är en annan femma) pressar kostnaderna för att öka vinsten. Ett sätt att göra det är att välja lönsamma elever (samma intäkt, lägre kostnad). Fristående skolor kan vidare spara in på personal, skolhälsa, bibliotek, läromedel och lokaler. Det finns visserligen regler om att sådant ska finnas, men inte hur mycket.
När en fristående skola etableras tappar den kommunala skolan elever, alltså intäkter. Men kostnaderna består. Detta innebär att skolans personal måste jobba mer och/eller att eleverna får mindre stöd. Ju färre skolor som drivs av det offentliga, alltså kommun (förr var det staten), desto svårare är det för oss medborgarna att styra hur skolan fungerar. Det är skolans problem.
Lär dig mer:
Vad är skolans problem? (2 min video)
Valkompass för skolan (5 min läsning)
De lönsamma (25 min läsning)
Skollag före budget, vad menas med det?
Det här kravet riktas till rektorer, skolledare och andra tjänstemän inom skolväsendet, exempelvis skolchefer och samordnare hos kommunala förvaltningar och privata huvudmän. Det finns skäl att känna sympati med personerna i dessa roller, som säkert kan känna sig bakbundna av systemet. Vi vädjar till er att använda civilkurage, att sätta barnens rättigheter framför era personliga intressen. Som Malin Rimmö:
”… I slutet av förra året blev Malin Rimmö, rektor på en skola i Jämtland, rikskändis. Anledningen var att hon vägrade att hålla sin krympande budget, eftersom hon då behövt säga upp personal. Det hade lett till att elever med extra behov nekats stödet som de behöver för att nå målen, vilket är ett brott mot skollagen… Rent juridiskt är frågan faktiskt redan avgjord…”
Läs mer:
”Rebellrektorn” visar varför alla bör spela med öppna kort, DN Ledare, 2024-03-01
Transparent och enhetligt redovisad ekonomi — vad handlar det om?
Det här kravet riktas till politiker på riksdagsnivå, partiernas utbildningspolitiska talespersoner och i synnerhet utbildningsutskottets ordförande Fredrik Malm (L) och vice ordförande Åsa Westlund (S). Riksdagen har mandat att göra den ändring i kommunallagen som föreslås nedan.
Det är ett grundläggande demokratiskt villkor att väljare ska kunna utkräva ansvar för den politik som bedrivs. När det gäller skolpolitiken på kommunal och regional nivå uppfylls inte detta villkor, på grund av att budgetprocessen är konstruerad på ett sätt som gör ekonomiska avvägningar och prioriteringar osynliga. Statsvetare Niklas Altermark och doktorand i redovisning Åsa Plesner har djupdykt i detta och ger konkreta förslag för att uppnå enhetlighet i den ekonomiska redovisningen. Skolföräldrar larmar står bakom förslaget som omfattar dels kommunala budgetar, dels statsbidraget. Redovisningen föreslås följa nedan princip:
± behovsförändringar
± förändringar av priser och löner
± tekniska justeringar
± politiska prioriteringar
För att genomföra de två förslagen i nedan rapport krävs minimala justeringar i Budgetlagen, som reglerar statsbudgeten, och Kommunallagen, som reglerar kommuners och regioners budgetar.
Läs mer här: Stoppa smygnedskärningarna i välfärden
”Orkar du inte läsa rapporten så kan du och ditt gäng – den lokala fackföreningsstyrelsen, din syjunta, din partigrupp eller bokklubb eller vad du nu har – boka ett alldeles gratis snack av Åsa om rapporten.” /Inklippt från Tankesmedjan Balans.
Vad gäller friskolan begränsas möjlighet till insyn då offentlighetsprincipen inte gäller enskilda skolhuvudmän. Varför ska vi acceptera det? Trots krav på årsredovisningar ger nuvarande lagstiftning helt enkelt inte allmänheten tillgång till information om lärarbehörighet, lärartäthet och undervisningsgruppers storlek. Skolpengens väg genom koncernerna är svår eller kanske omöjlig att utläsa för vårdnadshavare. Skolföräldrar kräver av våra folkvalda att de privata skolutövarna ska omfattas av offentlighetsprincipen.
På nationell nivå har politikers analyser av skolsystemet börjat komma ikapp verkligheten, det finns redan idag ett brett politiskt stöd för Skolföräldrarnas krav. Men ute i kommunerna finns det på vissa håll fortfarande en alarmerande okunskap om skolkonkurrensens kostnadsdrivande effekter. Skolkommunalrådet, Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) i Göteborg har dock satt ned foten gentemot friskolorna.
Lär dig mer:
Storbråk om skolpengen | Vi lärare (3 min läsning)
Att sälja ut skolan riskerar att bli dyrare i längden | Tankesmedjan Balans (20 min läsning)
C, S, MP och V kräver att offentlighetsprincipen ska införas även för fristående skolor | Centerpartiet (2 min läsning)
Sveriges Lärares krav: Offentlighetsprincip i friskolor | Vi lärare (3 min läsning)
Enhetligt redovisad bemanning — vad handlar det om?
Denna punkt handlar om samarbete mellan föräldrar och skolledning. En förutsättning för att ifrågasätta politikernas prioriteringar är att kritiskt kunna granska det faktiska utfallet, det vill säga hur bemanningen i den egna skolan förändras över tid. För närvarande saknas på många håll praktisk möjlighet till detta på grund av att bemanningen redovisas på ett otydligt och icke enhetligt sätt.
För att underlätta skoladministrationens arbete har vi tagit fram denna mall.
Regeringen har aviserat en extra halv miljard till skolan — räcker inte det?
Visst låter det som mycket pengar? Det är tyvärr långt ifrån tillräckligt. Fackförbundet Sveriges lärare kräver 4 extra miljarder för att täcka årets besparingar samt som kompensation för låga löneökningar 2023. Inget av detta täcker tidigare nedskärningar.
För att möta det samlade behovet kräver Sveriges lärare att totalt 22 miljarder investeras omedelbart. Det är vad som behövs för att klara kostnadsökningar under året och även för att hantera tidigare nedskärningar. Läs mer här: Skolan går inte i repris
Den del av skolans finansiering som kommer från staten utgör bara omkring åtta procent. Resten står kommunerna själva för. Vårt krav gentemot de lokala politikerna är att göra omprioriteringar i sina kommunala budgetar i minst den omfattning som krävs för att möjliggöra för utförarna att följa skollagen. Kommunen behöver då öka intäkterna alternativt minska utgifterna.
Kommunala intäkter utgörs av avgifter, inkomstskatt och statsbidrag. Intäkterna kan därmed öka genom att exempelvis höja avgiften på barnomsorg och simhallar eller minska bidragen till privat parkering. I ett område med 1000 bilparkeringar skulle en höjning med 300kr per plats kunna finansiera 5 lärare eller 8 barnskötare. Ett annat sätt för en kommun att öka intäkterna är att höja inkomstskatten. Den tredje intäktskällan är statsbidraget, vilket vi har redogjort för ovan. (En kommun kan inte använda tidigare års överskott till att finansiera driftskostnader, exempelvis lärarlöner. Läs mer här.)
Ett sätt att minska utgifterna är att dra ner resurserna i någon annan del av verksamheten.
Mitt barns skola fungerar jättebra. Andra skolor kan väl ta efter den?
Härligt att höra! Det finns många skolor som gör ett fantastiskt jobb. Det är också viktigt att komma ihåg att skolor har oerhört olika förutsättningar i dagens Sverige och att alla skolor måste kunna fungera. Annars påverkas alla medborgare i framtiden. Idag blir skolsystemet alltmer segregerat, med en högre andel elever som har det väldigt tufft på vissa skolor. Det är inte så enkelt att kopiera arbetssätt från skolor som fungerar till skolor med stora utmaningar.
Nedskärningar kan börja i liten skala. Genom att samla in statistik redan nu kan en negativ trend upptäckas i tidigt skede. Vi har tagit fram denna tabell för bemanning som kan skickas till administrationen på er lokala skola. Med underlaget får skolföräldrar kött på benen för att kräva tillräckliga resurser av politikerna. Läs mer under ovan punkt Skollag före budget.
Det skärs ner på mitt barns skola — varför?
Sveriges kommuner finansierar alla skolor i hela landet, både kommunala och friskolor. Det allmänna ekonomiska läget just nu har gjort att många kommuner behöver göra plötsliga och drastiska besparingar. Men det är inte hela berättelsen. Tidigare händelser under de senaste 10 åren, som en stor invandring följt av en väldigt liten invandring, och pandemin, har också inneburit många omställningar fram och tillbaka för hela välfärden. Under lång tid har skola, vård och omsorg också fått mindre pengar än de behöver.
Det går alltså inte att peka på något enskilt parti eller kommun som orsaken till att det nu fattas nedskärningsbeslut. Däremot går det att kräva att alla politiker som har en position just nu agerar för att skydda skolan och resten av välfärden.
Därför kräver Skolföräldrar larmar samling för skolan. Vi strejkar för att visa att vi inte accepterar att våra barn får betala priset för tidigare politiska beslut och för krisen i omvärlden.
Varför är ni emot marknadsskolan och vad har det med den kommunala skolan att göra?
Se första frågan ”Jag är inte så insatt i politik…”
Nätverket Skolföräldrar larmar tar inte ställning för eller emot fristående skolor per se utan vi är emot vinstuttagen, att våra skattepengar hamnar i fickorna på miljardärer.
Ideellt drivna skolor (idéburna skolor) använder hela sin skolpeng till att anställa lärare och de är sällan expansiva. De kan därför utgöra ett komplement till den kommunala skolan och skapa möjlighet till valfrihet för elever och föräldrar, utan att bidra till ständigt försämrade villkor för lärare och rektorer i övriga skolsystemet.
15 april – 4 maj pågår en kampanj genom Sveriges lärare Stockholm i syfte att förklara systemfelet med marknadsskolan. In och följ på instagram eller läs här.
Varför vi föräldrar? Det här är väl ändå något för lärarna att driva?
Som föräldrar är vi i första hand barnens språkrör och skolan är barnens arbetsplats.
I viss mån kan vi föräldrar även vara lärarnas språkrör. Personalen har en pressad situation i och med att deras anställning och ekonomiska trygghet sätts på spel om de höjer sina röster. Vi föräldrar riskerar inte något på samma sätt. Med det sagt vädjar vi till lärare och personal att ansluta till denna konstruktiva rörelse. Ju fler perspektiv desto bättre.
Jag är lärare/barnskötare. Vad är min roll i ett föräldrainitiativ?
Många föräldrar ser inte vidden av nedskärningarnas konsekvenser och förstår kanske inte då varför de ska engagera sig. Skolpersonal kan uppmuntra föräldrar att gå samman. Berätta att en förändring behövs. Backa oss — vi backar er!
Ska vi verkligen lära barnen att bryta mot skolplikten?
Nedskärningarna är ett hot mot lärande och utveckling över en hel skoltid, vilket motsvarar nästan nio tusen skoldagar. För alltfler elever innebär det nio tusen dagar av misslyckande som lägger grunden för låg självkänsla och dystra framtidsutsikter. Med en dags strejk vill vi uppmärksamma skevheten och lägga ansvaret där det hör hemma, nämligen hos politikerna.
Vi lär inte barnen att bryta mot skolplikten, vi lär dem att stå upp för moraliska och etiska värden. Strejken genomförs i solidaritet med alla barn med problematisk skolfrånvaro.
Se även frågan om civil olydnad.
Är det så smart att bedriva civil olydnad?
Som vårdnadshavare är vi i första hand barnens språkrör och skolan är barnens arbetsplats. Barnen har skolplikt – samtidigt är barnens skola den enda “sektor” där det inte finns möjlighet att strejka eller ens sjukskriva sig. Är inte det märkligt? Som föräldrar kan vi kollektivt bryta mot skolplikten i syfte att ge barnen upprättelse och vårt stöd.
Vad kan historien lära oss om civil olydnad?
I Montgomery, Alabama 1955 vägrade aktivisten Rosa Parks att lämna sin plats i en buss för en vit man. Detta blev starten på en lång bojkott av bussar. Som ledare för aktionen framträdde Martin Luther King, som vid tiden var pastor i Montgomery. I oktober 1964 tilldelades Martin Luther King Nobels fredspris för sin icke-våldsbaserade kamp för afroamerikaners rättigheter. Läs mer här.
Mahatma Gandhis politiska engagemang för sitt hemland bottnade i en livslång passion för rättvisa och alla människors lika värde. Det som gjorde Gandhi så speciell i världshistorien var dock sin ickevåldsstrategi, Satyagraha. Satyagraha betyder ”att hålla fast vid sanningen”. Läs mer här.
Här kan du fördjupa dig mer: Civil olydnad – SO-rummet
Demokrati handlar väl om att göra sin röst hörd på ett fredligt sätt, inte att bryta mot regler?
Demokrati är inte bara att gå och rösta vart fjärde år utan också att ha möjligheten (och i viss mån skyldigheten) att protestera mot felaktiga beslut. Om reglerna är fel och skadliga, då är det rätt att gå emot dem.
Det är en demokratisk svaghet att vi inte tar oss tid att läsa på, ta diskussion med politiker eller demonstrera framför kommunhusen. Vi är helt enkelt upptagna av det berömda livspusslet. Många tror sig kanske inte ha makt att påverka, men det har vi! Det är både på allvar och med glimten i ögat som vi har valt att kalla strejken för studiedag då vi kommer att använda dagen till att lära oss mer om bakgrunden till nedskärningarna och vad vi kan göra för att kräva skollag före budget.
Vi betraktar oss själva som en folkbildande rörelse som utmanar konventionerna för att sätta frågan på kartan. Ambitionen är att stärka demokratin genom att aktivera civilsamhället.
Aktivism är inte ett hot mot demokratin. Den är ett tecken på demokrati. I diktaturer däremot är aktivism förbjuden.
Varför strejk, räcker det inte med en namninsamling?
Vi kommunicerar vårt missnöje både i ord och handling. I vårt samtida informationssamhälle översköljs vi av ord. Välformulerade texter finns det redan många, kritiken mot marknadsskolan bottnar hos väljare tvärs över blockgränsen och hela 98 procent av lärarna är eniga om att systemet är fel. Ändå sker i praktiken ingen förändring. Hur kan det vara så? Åsikterna kanske behöver omsättas i handling och erfarenhet för att nå genomslag? Så länge medborgarna inte säger ifrån kan lobbyisterna fortsätta. Bevisligen gör de ju det!
Att bryta mot skolplikten är en symbolisk handling som har potential att sätta frågan på kartan på ett nytt sätt. Föräldrar är verksamma inom samtliga sektorer och genom en dags frånvaro kan budskapet blixtsnabbt nå ut i hela samhällets kapillärer. Under pandemin rådde i princip undantagstillstånd i två år, då borde vi kunna ställa in verksamheten en dag. Det hoppfulla är att det räcker med en kritisk massa för att strejken ska bli en snackis. Ditt deltagande är viktigt!
Det är en demokratisk svaghet att vi inte tar oss tid att läsa på, ta diskussion med politiker eller demonstrera framför kommunhuset. Vi är upptagna med det berömda livspusslet. Många kanske inte tror sig ha makt att påverka, men det har vi! Det är både på allvar och med glimten i ögat som vi har valt att kalla strejken för studiedag då vi kommer att använda dagen till att lära oss mer om bakgrunden till nedskärningarna och vad vi kan göra för att kräva skollag före budget.
Läs mer här:
40 år sedan skolstrejken i Rinkeby – ledde till de finskspråkiga klassernas bevarande
Utan invandrare stannar Sverige – Wikipedia
Sveriges lärare bör vara beredda på strejk, Åsa Plesner och Marcus Larsson, Aftonbladet 4 mars 2024
العربية – English – ትግርኛ – Espagnol – af-Soomaali
Det är viktigt att den här rörelsen når ut brett. Först och främst ska den muntliga spridningen inte underskattas. Alla tar inte till sig det skrivna ordet så enkelt. Vi tar också tacksamt emot sammanfattningar på olika språk. Gärna arabiska, somaliska, tigrinja, engelska, spanska med mera. Skriv till oss om du har möjlighet att bidra!
Skolföräldrar kräver: Skollag före budget 